Livet som trebarnsmamma, ja det började den 21 januari i år, eller kanske redan våren 2009. Flickorna fick veta att de skulle få ett syskon en fin dag i maj. Vi satt utanför Lanthandeln i vår by och åt glass i solskenet. Flickorna blev glada och tyckte att det skulle bli spännande men det var ju en väldigt lång tid att vänta... Under graviditeten fortsatte Thea att se fram emot lillebror och pratade mycket om bebisen i magen medan Alva började bli mer och mer tveksam till det som väntade. Länge fick vi också vänta på lillebror, hela 17 extra dagar. Men så äntligen kom han, efter en vecka av värkar varje natt och med "vräkningshot". En stor kille på 4300 g och 55 cm.
Dagen efter förlossningen åkte vi för att hämta flickorna hos sin mormor. Thea kom springande för att titta på honom, Alva slängde en blick och sen gick hon igen. Det har tagit tid för henne att värma upp till det där lilla paketet som har kommit. När han skriker håller hon för öronen och hon har inte velat bli fotograferad tillsammans med Måns eller hålla honom. Men sakta har hon börjat tina upp och nu gungar hon gärna honom i sittern eller i vaggan och klappar honom på huvudet ibland. Så det kommer nog att ordna sig tillslut. Igår fick vi äntligen ta ett foto på dem alla tre!
Dagen efter förlossningen åkte vi för att hämta flickorna hos sin mormor. Thea kom springande för att titta på honom, Alva slängde en blick och sen gick hon igen. Det har tagit tid för henne att värma upp till det där lilla paketet som har kommit. När han skriker håller hon för öronen och hon har inte velat bli fotograferad tillsammans med Måns eller hålla honom. Men sakta har hon börjat tina upp och nu gungar hon gärna honom i sittern eller i vaggan och klappar honom på huvudet ibland. Så det kommer nog att ordna sig tillslut. Igår fick vi äntligen ta ett foto på dem alla tre!
Kul att ni lyckades få till en bild. :) Allt löser sig till slut, som Johan brukar säga.
SvaraRaderaHar lagt bloggen i favoriter nu så vi kan hålla lite bättre koll på er där ute på landet.
Fin bild! Tror Alva snart kommer bli lika stolt som sin storasyster. Det blir kanske hon som kommer att ta hand om Måns mest. Tänk bara på hur de kommer att klä ut honom till ....., så som ni gjorde med er lillebror
SvaraRadera